Ok...
Tänkte dela med mej av mina innersta och hemligaste tankar och kännslor...
Så...passa på om du är intresserad, att frossa i " väl valda ord "!
Ni som hänger med fattar...

Here we go!
Jag känner mej så förvirrad...
Hur kan de kännas så J*vla bra?
Jag har lovat mej själv och alla i min närhet att det aldrig skulle bli så här.
Vill ta de långsamt men hur gör man de när man älskar??
Jag ser stora förändringar som gör mej såå glad.
Men jag blir så ledsen, äcklad när jag tänker på de senast året...
Hur kunde de hända...bortkastad tid om de ändå skulle sluta såhär...

Rädd för att samma sak ska hända igen...

Rädd för vad " mina " ska tycka...

Ingen som kommer förstå....bara min gumma. Hon står alltid bakom mej, även om hon inte alltid håller med mej! *älska*

Ibland vill jag bara gråta!!!

Håll om mej söt...

Spelar nog ingen roll vad du gör mot mej för...

...Jag tror jag älskar dej...