För dom som tror att jag lagt av med bloggandet igen så kan jag tala om att, så är icke fallet. Jag var först utan internet i 2 dagar och igår hade jag den absolut värsta bakisdagen någonsin! Helt galet va det! Jag sov hela dagen så stackars Liza (som inte heller mådde så bra) fick fixa hästarna på morgonen och på kvällen tvingade jag mamma att skjutsa mig till stallet för att natta dom små liven. Ingen vidare dag alltså.

Idag har vi fått hem hö. Jag tycker alltid att det känns så skönt at fylla på höförrådet. Nu när vi inte har så mycket plats att förvara det på, är vi tvungna att hämta hö ofta istället. Men förhoppningsvis blir det ett lite större förråd innan snön kommer.

I morgon kommer hovis och skor Faxen så jag kan börja rida igen. Jag har först lovat min syster Johanna att få rida Faxen i morgon men sen är han bara min! =)

Nu kommer några av bilderna jag tog härom dagen.

Nu får det bli 1 November!! Då kommer hovis och fixar på skor på hästarna. Kan ju inte rida min fina pownie utan skor!

Jag har ju glömt bort att berätta om min nya praktikplats. Ska "jobba" i ett stall med ridskoleverksamhet som ligger 10 min från mora. Idag var första dagen och hagmockning stod på schemat. Inte mig emot. Jag är absolut inte rädd för att ta i och jobba hårt. Vi mockade i en hage där det står ston med föl. Och jag säger då det...herregud vilka små mysisar dom är, dom där fölisarna. Jag bara smälter! I morgon blir det att fortsätta med mockningen i hagarna. I can't wait!

Jag hade morgon hos favoritkillarna i morse också. Och eftersom jag skulle iväg på praktiken så var jag tvungen att ändra om dagordningen lite. Förut har jag ju lämnat Elina på dagis först och sen åkt till hästarna men från och med nu får jag göra tvärtom, och dessutom 1 timme tidigare. Men det blir nog bra. Har även fått hjälp av mamma idag, att köra upp vatten till gopojkarna. Och sen följde jag med Liza och gjorde kväll också. Bara hästar idag alltså.

Nu är jag trött som ett as och ska slappa framför tvn resten av kvällen.

Jag är med och tävlar. Håll tummarna allihopa!!

Gick bättre än förväntat att fota min Fax. Jag är ju dock inte någon mästerfotograf, men vi fick lite bilder allefall. Däremot får ni vänta med att se bilderna tills imorgon. Jag trodde nämligen att jag hade USB-sladden hemma hos mig, men ack vad jag bedrog mig!

Ikväll har vi även gjort något i stallet, för första gången, som för andra kanske är en tråkig vardagssyssla, nämligen mockat! Vi som inte har haft boxar att mocka tidigare, tycker att det är jättemysigt att få pyssla med lite sånt på kvällarna. Hahaha som jag har längtat efter att få mocka efter min häst!

Jag tycker att du som läser min blogg kan börja kommentera lite, eller åtminstonde tala om vem du är. Kommer säkert kännas lite roligare för mig att blogga dååå!!! Bara ett litet förslag you know...

Jag har "lånat" min systers kamera och tänkte ta lite nya bilder ikväll. Det är lite svårt att få bra bilder med min mobilkamera så jag tar inte så mycket bilder längre. Får dock se om bilderna blir bra eftersom jag inte kan ha blixt när jag fotar Faxen. Det är verkligen tråkigt att ha en kameraskygg häst. Så fort man håller upp något som liknar en kamera så spänner han sig och vill fly. Och en spänd häst brukar oftast bara se roliga ut på bild. Min Irish cob, Popet som jag hade hand om förut var precis likadan fast lite värre. Fick alltid stänga av ljud och blixt. Annars kastade hon sig iväg i panik.

I morse var det min tur att titta till hästarna. Men när jag låg i sängen och znoosade ringde Liza. Hon skulle iväg med sin pappa så dom tänkte att dom kunde åka till hästarna och fixa det som skulle fixas. Mycket uppskattat från min sida eftersom jag och Elina har ledig dag på tisdagar. Behöver jag tala om att vi somnade om =D
<3 Tack Underbara du <3
Det känns så jäkla bra att vi kan samarbeta så bra. Det blir inget tjafs om någon av oss vill byta "Stallpass" eller om man ändå är i närheten kan man ta den andras "pass" utan att det bekommer någon av oss. Men det är väll så när med bästa vänner. Man känner varandra utan och innan och vill hjälpa varandra så gott det går. När man upplevt motsatsen med andra människor, uppskattar man verkligen det vi har.


I brist på nya bilder får ni en i repris =)

Jag och Liza tog oss en promenad med grabbarn idag. För hand som vanligt eftersom vi inte har några skor på hästarna. Men snart kommer hovis och fixar fina fötter så kan vi börja rida igen. Faxen tycker dock att våra promenader är ganska mysiga. Han traskar på i sin takt så jag nästan inte hinner med <3 MysFax<3

I morgon hoppas jag att vi kan köpa hem lite foder till hästarna, müssli, betfor och lite sånt.

Eftersom jag vill göra klart listan, fortsätter jag där jag var.

Just nu är jag ju en tvättäkta skogsmulleryttare, så jag har inte direkt någon inriktning med Faxen. Men jag har varit och nosat på många olika områden inom ridningen genom åren, t.ex. hoppningoch dressyr på ridklubben, travträning hos travtränare, islandshästar med kompisar, western och NH med privat häst o.s.v. Det jag fastnat mest för är nog western och NH, men jag skulle också kunna tänka mig att syssla med dressyr i framtiden.

Eftersom det skulle komma snö inatt, och stallet är såpass klart att hästarna kan gå in där, har vi byggt om hagen så den sitter ihop med stallet. Så från och med igårkväll fick pojkarna använda det som ligghall tills det sista på bygget är klart. Vi spånade upp ordentligt och sen ledde vi in hästarna. Pelle gick in direkt. Faxen tvekade en gång men sen gick han in. Duktiga killar! Och dom verkar ha använt stallet under natten, för när Liza kom dit i morse hade dom gjort sina behov där inne, Hihih =P

Elina fixar spånet


Pelle inne, Faxen ute


Försökte få med Faxe på bild när han var inne, men som jag
skrivit förut så vill han inte bli fotad, så han är på väg ut
genom dörren längst bort. HAHAHAHAH!

Ja, nu har jag haft en veckas bloggtorka. Har inte haft någon som hellst lust att blogga och så blir det för mig med jämna mellanrum. Men nu drar jag igång igen =P

Återbesöket på ATG-kliniken för Faxens hagkompis Olivia har närmat sig med stormsteg och i torsdags var det dags och jag följde med Liza som stöd. Olivia hade (precis som vi misstänkt) inte svarat alls på behandlingen hon fick för 3 veckor sedan, så Liza valde i samråd med vet. att låta henne vandra vidare =(
Inte en av mina bästa dagar om man säger så. Tårarna rullade hela dagen och kvällen.
Och tomt i hagen blev det också. Olivia var ju den som bestämde i flocken så det märks så tydligt att hon inte är där. Lilla stumpan <3


Liza & Olivia utanför kliniken <3

Eftersom jag och Faxen inte har någon låt än, så får det bli den här:



Av någon anledning nynnade jag ofta på den när jag red min förra häst, Popet, på ridbanan.

I morse åkte jag till hästarna och gjorde morgonbestyren. Nu när det är så pass kallt ute går dom med täcken mest hela tiden. Om det blir varmt mitt på dagen brukar dom få klä av sig och gå utan till kvällen. Alltså går det extra fort att fixa hästarna på morgonen, nu när man inte behöver greja med alla täcken. Jag ger bara hö och vatten och sen är det klart! Skönt nu när jag inte är så pigg i kroppen att behöva göra så lite som möjligt.

BTW...Faxens nya täcke satt inte så bra som jag trodde från början. Det var väldigt stort i bogen vilket resulterar i att täcket glider bakåt och snett. Jag har spänt in det allt som går men det glider omkring ändå. Vissa gånger när jag kommit dit har täcket nästan hängt i backen på högersidan. Jobbigt eftersom han är täckad så mycket. Därför blev jag så glad igår morse när jag kom upp till stallet och såg att täcket satt bra. Det hade inte glidit någonstans under natten. Så kanske behöver täcket lite tid att "lägga/forma till sig" på häsen innan det sitter bra. Mina tidigare hästar har inte varit, vad jag kallar, täckeshästar. Så mina erfarenhet av täcken = noll. Faxen är min första täckeshäst =P

Bild i repris på min täckeshäst


Nu ska jag fixa upp vatten till hastarna